På Högalids IP söndagen den 24
september 2017 skrevs ett stycke idrottshistoria. Den där idrottshistorian som
rymmer allt ifrån Tomas Brolins frisparksvariant mot Rumänien i VM -94 och
Peter Forsbergs sagolika finalstraff i OS i Lillehammer mot Kanada samma år
till de lite mer småskaliga historiska ögonblicken som när AC Kvarnby vann sin
första match och denna här när AC Kvarnby för första gången vinner en serie.
Efter 2-6 borta mot Kävlinge GIF var saken klar – AC Kvarnby hade vunnit
Division 7 Västra.
Efter två
säsonger av missräkningar, ojämna resultat och jobbiga insikter om lagets egen
självbild blev 2017 års säsong äntligen en vändning och ljuspunkt igen. AC
Kvarnby svävade stundtals på moln och kunde när säsongen summerades konstatera
att laget återigen var tillbaka i Division 6 dit man nått via kvalspel det
succéartade första året 2014.
Det är
alltid lätt att vara insiktsfull i efterhand när facit ligger på bordet och man
kan studera det som varit men debuten i Division 6 som genomfördes 2015 blev
inte alls som laget hade tänkt och återtåget 2016 blev snarare en frontalkrock
eller åtminstone ett motorstopp som man inte ens hade kunnat drömma om.
Målsättningarna hade målats upp för högt och jakten på snabb framgång hade givit
laget en övertro på att mer individuell skicklighet på planen skulle
överkompensera det enade lagets kraft mot oanade höjder. AC Kvarnbys signum har
alltid varit den glädje och vilja som sammanfogar kollektivet till en stark och
blomstrande enhet är frukten för framgång och 2017 var detta helt klart
tillbaka igen.
Tidigt
präntades ett musketörstänk om ”en för alla, alla för en” in i laget av den nya
ledarstaben. Till en början lät det mest klyschigt och bara taget ur luften men
med tiden blev det också mer mottagligt och som en given grej som växte sig
stark.
Premiären på
långfredagen borta mot MKSF Pelagonija slutade med målkalas och slutresultatet
skrevs ner till tennissiffrorna 0-6. Vilken start på säsongen för ACK men hur
bra värdemätare var Pelagonija som inför matchen beklagat sig över alla
bortfall av spelare man drabbats av? I omgången därpå blev det ny seger för AC
Kvarnby och visst bildades det redan där en tro på bättre framgång. Inför
säsongen hade truppen genomgått en ordentlig makeover med ny tränarstab och
hela åtta nyförvärv. Det var med andra ord en hel drös med spelare och ledare
som inte varit med om de två miserabla säsongerna -15 och -16 men som snabbt anammat
kärleken och vänskapen till laget och lagkamraterna. Allt var frid och fröjd.
Serieledning, en stark och blomstrande enhet samt ett nyförvärv i Calle Persson
som var och varannan helg hade öppet hus för lagkamraterna att umgås även
utanför planen.
I omgång tre
väntade det första stora testet för säsongen. En av toppkandidaterna Hardeberga
BK stod som hemmalag och tog emot AC Kvarnby dagen innan Valborg klockan 13:00.
Drygt två timmar senare var det mörker i AC Kvarnbys omklädningsrum. 3-0 till
hemmalaget. Vad var det som egentligen hade hänt? Var öppningen på säsongen
bara en falsk fingervisning med segrar mot förväntade bottenlag? Skulle 2017
också bli en säsong att snabbt glömma och revanschera sig för?
Lundastudenterna
FC Helsingkrona väntade i omgången därpå. Hemma på Bäckagårds IP skulle AC Kvarnby
hoppa tillbaka i vinnarspåret på nytt och haka på i den toppstrid laget så
gärna ville vara med i. Det var i alla fall tanken men gästerna ville annat. I
den gassande solen på Bäckagårds IP var det Lundalaget som tog ledningen efter
försvarsslarv i hemmalaget. Helsingkrona bjöd inte på något skönspel men låg
hela tiden rätt i positionerna och kunde avvärja varje försök AC Kvarnby
försökte vaska fram. Oron och irritationen spred sig i AC Kvarnby och gnället spred sig långt ut på
läktaren. Resultatet 0-1 stod sig också halvleken ut och AC Kvarnby var nu bara
45 minuter ifrån att redan försätta sig i uppförsbacke i den ännu unga
serietabellen. Till den andra halvleken gjordes en del byten men det var
fortsatt kamp snarare än skönspel som präglade matchbilden. AC Kvarnby arbetade sig metodiskt in i matchen
igen, även om de riktigt farliga chanserna uteblev. Ett par återbud till
matchen hade gjort att tränare Pontus Månsson blivit tvungen att sätta upp sig
själv i laguppställningen. Och det var också han som kom in och efter ett
snabbt anfall från hemmalaget kunde ordna fram en straff efter att ha blivit
dragen i tröjan i ett fritt läge. Fram klev Andreas Dahlgren och satte bollen
säkert intill målvaktens högra stolpe. Oavgjort och plötsligt var det ACK som
hade momentum i matchen. Med knappa kvarten kvar kom också ledningsmålet för AC
Kvarnby. I nästan exakt samma nätmaska som 1-1 målet placerade samma Andreas
Dahlgren in 2-1 med ett distansskott och ACK kunde fira det förlösande
ledningsmålet. Ett ledningsmål som när domaren blåste i pipan skulle visa sig
även vara segermålet. AC Kvarnby vände och vann matchen med 2-1.
Vikten av vändningen
och segern i hemmamatchen mot FC Helsingkrona går inte att beskriva. I
efterhand kan det enkelt konstateras att vändningen mot Helsingkrona blev
guldvärd. Alla klagorop och ängsliga huvuden från den första halvleken svängde
om till segerdans och uppbröstad bringa efter 90 spelade minuter. Detta var
matchen som fick hela säsongen att sväva.
Efter segern mot FC
Helsingkrona inleddes ett sällan skådat segertåg. Maskinens superhit ”Segertåget”
ekat med all rätt under resten av våren och sommaren när AC Kvarnby städade av
lagen en efter en i ett segertåg som i slutändan skulle visa sig bära långt.
Det blev seger mot topplaget Kungshults IK, överkörning med hela 9-0 mot
Kävlinge GIF inför engelska supportrar, s.k. groundhoppers, och total dominans
mot fd. Allsvenska Fredrik Jensens Löberöd. Nio raka segrar och revansch mot
Hardeberga BK blev det innan Kungshult i returmötet bestämde sig för att stänga
igen totalt i sin hemmamatch den 9 september. 0-0 slutade den matchen och även
om det var Kungshult som jublade högljutt efter krysset hade ACK allt i sina
egna händer inför de tre sista matcherna. I omgången därpå vann ACK med klara
0-6 borta mot Staffanstorp United och befäste därmed serieledningen med två
omgångar kvar. Samtidigt som AC Kvarnby skulle åka till Kävlinge i den näst
sista omgången skulle tvåan och trean i tabellen, Kungshult och Hardeberga –
båda tre poäng efter ACK, mötas på Kungshults IP. Allt var upplagt för
segerfest.
Och segerfest skulle
det bli! Samtidigt som Kungshult och Hardeberga kryssade gjorde AC Kvarnby
sitt. Kävlinge kördes över och inte bara platsen till Division 6 säkrades utan
seriesegern var dessutom ett faktum. När ACK gick upp till sexan förra gången
gjordes det via kvalspel men att den här gången också vinna serien var historia
som skrevs. Jublet visste inte några gränser och lyckoönskningarna haglade in
från höger och vänster.
AC Kvarnby är äntligen
tillbaka i Division 6. Även om seriesegern kom i en utav Sveriges lägsta serier
så är serievinsten ett lika härligt fenomen oavsett. Efter två säsonger av missräkningar, ojämna resultat och
jobbiga insikter om lagets egen självbild vann AC Kvarnby sjuan och man gjorde
det med bravur och på ett imponerande sätt. En tabell ljuger aldrig och över 16
matcher var AC Kvarnby seriens bästa lag. 14 segrar, ett kryss och endast en
förlust. Slagit alla lag i serien. Flest antal poäng. Minst antal insläppta mål
och näst flest gjorda mål framåt. En helt klart succéartad säsong är ett faktum
och mycket kan vi tacka den glädje och vilja som under året har funnits inom
laget. Att hela tiden kämpa för varandra. Att hela tiden stå enade som ett
kollektiv. Ett lag som blomstrat och växt både på och utanför planen.
#ducksflytogether
